Vi svenskar köper alltmer vegetariskt mat. Störst är efterfrågan på de färska alternativen. Ekonomibyrån visar nya siffror som fått fram att förra året så ökade försäljningen av den sortens vegetarisk mat med upp till 40 procent hos handlarna.

Efterfrågan efter vegetarisk mat växer hos några av landets största dagligvaruhandlare t ex Ica, Coop, Lidl och Axfood. Där ökade den genomsnittliga försäljningen av frysta vegetariska produkter med över 15 procent förra året, jämfört med året innan. Störst tillväxt hade de färska alternativen som ökade med omkring 40 procent under 2020 jämfört med året innan.

Ett fåtal av de vegetariska varorna som finns i dagligvaruhandeln är svenska och ekologiska, enligt en marknadsundersökning gjord av Ekomatcentrum. Sverige har ett mål om att maten som går till offentlig sektor ska vara 60 procent ekologisk fram till år 2030. Det är i dagsläget inte nåbart, befarar nu Ekomatcentrum. 

Kolla mer här:

https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/vegetarisk-boom-i-mataffarerna

https://www.svtplay.se/video/30410976/ekonomibyran/ekonomibyran-sasong-3-kott-ar-dott?start=auto

https://www.ehn.org/plastic-in-farmed-fish-2650268080.html

https://science.sciencemag.org/content/371/6530/672

När 17 procent av all mat som finns tillgänglig går i soporna är det nåt som är väldigt galet.

En ny rapport från FN:s miljöprogram UNEP, visar att 17 procent av all mat som finns tillgänglig för konsumenter – i affärer, hushåll och på restauranger, hamnar i soporna.

I rapporten, Food Waste Index Report 2021, är den bristfälliga statistiken över matsvinnet ett stort problem. Det är exempelvis svårt att skilja på frivilligt och ofrivilligt matsvinn, samt ätbar mat och oätbara delar, som skal och ben. Sverige hör till de länder med säkrast statistik över svinnet.

Enligt Naturvårdsverkets statistik för 2016 slängde vi i Sverige cirka 95 kilo mat per person och år och hällde ut 26 kilo mat och dryck i avloppet. Siffran kan jämföras med det globala snittet av matsvinn som uppskattningsvis är 74 kilo per person och år.

Matsvinnet är globalt ut brett, och avser alltså inte bara de rika länderna.

Samtidigt som matsvinnet är enormt är problemen med fisket stort. Nu uppmärksammas även att färskvattenfisken står inför stora problem Och därmed även livsmedelsförsörjningen och inkomsterna för många miljoner människor.

Kolla:

https://www.unep.org/news-and-stories/press-release/un-17-all-food-available-consumer-levels-wasted

https://www.unep.org/resources/report/unep-food-waste-index-report-2021

https://wwfint.awsassets.panda.org/downloads/world_s_forgotten_fishes__report_final__1.pdf

Vem törs införa klimatskatt på livsmedel? Till exempel en köttskatt?

Ungefär 22 % av människans totala växthusgasutsläpp, kommer från konsumtionen av livsmedel. Det som utmärker sig är produktionen av animaliska livsmedel, som står för den allra största delen av utsläppen men för en relativt liten del av konsumtionen. Utsläppen från vegetabiliska livsmedel är betydligt lägre.

Klimatskatter på livsmedelskonsumtion har föreslagits bl. a från FN, för att ändra konsumtionsmönster och minska utsläppen. Men, konstaterar forskarna från SLU, höga klimatskatter på konsumtion i Sverige, missgynnar svenskt jordbruk som säljer en stor del av sina produkter på den svenska marknaden.

Sänkta inkomster inom den svenska jordbrukssektorn riskerar göra produktionen ekonomiskt ohållbar, så för att inte detta ska ske behöver man minska den negativa effekten av klimatskatten på sektorn, och bidra till ökad acceptans för skatten.

Tidigare studier har visat att att konsumenterna är relativt okänsliga för prishöjningar på kött och andra matvaror. Det betyder att effekten på utsläppen blir låg. Då blir alternativet att låta intäkterna från skatten gå tillbaka till jordbruket, där de kan subventionera miljöförbättringar. Och det är det som är hela poängen.

Resultaten visar att en återföring kan göra stor skillnad. En klimatskatt utan återföring minskar utsläppen från konsumtion med ca 0,4 miljoner ton, medan en återföring för stöd till återvätning av dränerade torvmarker reducerar utsläppen med ytterligare drygt fem miljoner ton.

I SLU:s studie har man simulerat en återföring av skatten som stöd för återvätning av utdikade torvmarker. Nivån på skatten motsvarar den svenska koldioxidskatten på 1,15 kr per kg CO2e på konsumtion av livsmedel i Sverige. Detta skulle ge ett stöd på upp till cirka 30. 000 kronor per hektar till lantbrukaren. Studien indikerar också att jordbrukarnas inkomster blir högre med, än utan ett kombinerat skatt- och återföringssystem.

Kolla mer här:

https://www.agrifood.se/Files/AgriFood_PB20214.pdf