Nyhetsbrev med senaste nytt. Problem att visa det? Se det i webbläsaren.

Välkommen till vårt nyhetsbrev om aktuella frågor inom hållbarhet!


Käket. Så viktigt är det!


Välkommen vår!


Apropå utarma biodiversiteten...


Käket. Så viktigt är det!

Det senaste året har det varit mycket fokus på Covid-19 och konsekvenserna av pandemin. Och i dess skugga står miljön och klimatet.

Skuggtillvaron - vad får den för konsekvenser? För vår överlevnad.

Kolla nedan ur förordet på rapporten, beställd av UK regering, som nyligen kommit ut om hur det står till med biodiversiteten på planeten. Eller ta del av rapporten som helhet nedan. 

Nedan klippt ur senaste rapporten:

”We are facing a global crisis. We are totally dependent upon the natural world. It supplies us with every oxygen-laden breath we take and every mouthful of food we eat.

But we are currently damaging it so profoundly that many of its natural systems are now on the verge of breakdown. Every other animal living on this planet, of course, is similarly dependent. But in one crucial way, we are different. We can change not just the numbers, but the very anatomy of the animals and plants that live around us.

We acquired that ability, doubtless almost unconsciously, some ten thousand years ago, when we had ceased wandering and built settlements for ourselves. It was then that we started to modify other animals and plants.”

Kolla nedan:

Biodiversity rapport

https://www.gov.uk/government/publications/final-report-the-economics-of-biodiversity-the-dasgupta-review

Kortversionen

Självklart har denna biodiversitetsförlust som uppmärksammas enorm bäring på hela vår livsstil, vår välfärd, och inte minst vår livsmedelssäkerhet.

Och inte står det bättre till med klimatet. Lite mer om allt detta nedan.


Kolla gärna in dessa representativa filmer från våra kurser: 

Planetens gränser:

https://youtu.be/NNFY_1TcJbE

Klimatanpassning:

https://youtu.be/fCmVfDafTdc

Passa på att utbilda personalen via nätet! Hos oss finns grund- och fortsättningskurser för alla. 


Ha en fortsatt bra dag!


Var rädd om er och om alla era medmänniskor.

Håll avståndet och följ råden från myndigheterna. 



Du är vad du äter.

Vi svenskar köper alltmer vegetariskt mat. Störst är efterfrågan på de färska alternativen. Ekonomibyrån visar nya siffror som fått fram att förra året så ökade försäljningen av den sortens vegetarisk mat med upp till 40 procent hos handlarna.

Efterfrågan efter vegetarisk mat växer hos några av landets största dagligvaruhandlare t ex Ica, Coop, Lidl och Axfood. Där ökade den genomsnittliga försäljningen av frysta vegetariska produkter med över 15 procent förra året, jämfört med året innan. Störst tillväxt hade de färska alternativen som ökade med omkring 40 procent under 2020 jämfört med året innan.

Ett fåtal av de vegetariska varorna som finns i dagligvaruhandeln är svenska och ekologiska, enligt en marknadsundersökning gjord av Ekomatcentrum. Sverige har ett mål om att maten som går till offentlig sektor ska vara 60 procent ekologisk fram till år 2030. Det är i dagsläget inte nåbart, befarar nu Ekomatcentrum. 

Kolla mer här:

https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/vegetarisk-boom-i-mataffarerna

https://www.svtplay.se/video/30410976/ekonomibyran/ekonomibyran-sasong-3-kott-ar-dott?start=auto

https://www.ehn.org/plastic-in-farmed-fish-2650268080.html

https://science.sciencemag.org/content/371/6530/672



Matsvinn den eviga frågan

När 17 procent av all mat som finns tillgänglig går i soporna är det nåt som är väldigt galet.

En ny rapport från FN:s miljöprogram UNEP, visar att 17 procent av all mat som finns tillgänglig för konsumenter – i affärer, hushåll och på restauranger, hamnar i soporna.

I rapporten, Food Waste Index Report 2021, är den bristfälliga statistiken över matsvinnet ett stort problem. Det är exempelvis svårt att skilja på frivilligt och ofrivilligt matsvinn, samt ätbar mat och oätbara delar, som skal och ben. Sverige hör till de länder med säkrast statistik över svinnet.

Enligt Naturvårdsverkets statistik för 2016 slängde vi i Sverige cirka 95 kilo mat per person och år och hällde ut 26 kilo mat och dryck i avloppet. Siffran kan jämföras med det globala snittet av matsvinn som uppskattningsvis är 74 kilo per person och år.

Matsvinnet är globalt ut brett, och avser alltså inte bara de rika länderna.

Samtidigt som matsvinnet är enormt är problemen med fisket stort. Nu uppmärksammas även att färskvattenfisken står inför stora problem Och därmed även livsmedelsförsörjningen och inkomsterna för många miljoner människor.

Kolla:

https://www.unep.org/news-and-stories/press-release/un-17-all-food-available-consumer-levels-wasted

https://www.unep.org/resources/report/unep-food-waste-index-report-2021

https://wwfint.awsassets.panda.org/downloads/world_s_forgotten_fishes__report_final__1.pdf



Och så den superkontroversiella frågan. Köttskatt?

Vem törs införa klimatskatt på livsmedel? Till exempel en köttskatt?

Ungefär 22 % av människans totala växthusgasutsläpp, kommer från konsumtionen av livsmedel. Det som utmärker sig är produktionen av animaliska livsmedel, som står för den allra största delen av utsläppen men för en relativt liten del av konsumtionen. Utsläppen från vegetabiliska livsmedel är betydligt lägre.

Klimatskatter på livsmedelskonsumtion har föreslagits bl. a från FN, för att ändra konsumtionsmönster och minska utsläppen. Men, konstaterar forskarna från SLU, höga klimatskatter på konsumtion i Sverige, missgynnar svenskt jordbruk som säljer en stor del av sina produkter på den svenska marknaden.

Sänkta inkomster inom den svenska jordbrukssektorn riskerar göra produktionen ekonomiskt ohållbar, så för att inte detta ska ske behöver man minska den negativa effekten av klimatskatten på sektorn, och bidra till ökad acceptans för skatten.

Tidigare studier har visat att att konsumenterna är relativt okänsliga för prishöjningar på kött och andra matvaror. Det betyder att effekten på utsläppen blir låg. Då blir alternativet att låta intäkterna från skatten gå tillbaka till jordbruket, där de kan subventionera miljöförbättringar. Och det är det som är hela poängen.

Resultaten visar att en återföring kan göra stor skillnad. En klimatskatt utan återföring minskar utsläppen från konsumtion med ca 0,4 miljoner ton, medan en återföring för stöd till återvätning av dränerade torvmarker reducerar utsläppen med ytterligare drygt fem miljoner ton.

I SLU:s studie har man simulerat en återföring av skatten som stöd för återvätning av utdikade torvmarker. Nivån på skatten motsvarar den svenska koldioxidskatten på 1,15 kr per kg CO2e på konsumtion av livsmedel i Sverige. Detta skulle ge ett stöd på upp till cirka 30. 000 kronor per hektar till lantbrukaren. Studien indikerar också att jordbrukarnas inkomster blir högre med, än utan ett kombinerat skatt- och återföringssystem.

Kolla mer här:

https://www.agrifood.se/Files/AgriFood_PB20214.pdf

Ur EEA rapport: Growth without economic growth


EcoEducate - för dej och framtiden

Ny slags mat.

Åk med! Testa våra webbkurser! Gratis prova-på!

Vem törs prova?


Testa gratis!

Som vanligt bjuder vi här på en massa nyttiga länkar och rapporter som är rykande färska! Precis som i våra kursen om hållbarhet!

Dags att göra nåt? Skaffa mer kunskap och inhämta mer fakta. Hjälp till att hjälpa planeten.

Testa också vår grundkurs:
EcoEducate Basics. Miljö- och hållbarhetsutbildning på nätet.


Läs. Utbilda dig! Gör. Gör nu. Handla. Agera. Välj och välj bort. Det finns massor av hjälp att få. Och massor att göra och bra val att göra. Idag, i morgon, nästa vecka...Lev hållbarare! 


Redan klarat grundkurserna? Testa fortsättningarna:

Bygga en hållbar värld respektive kursen En hållbar livsstil och vägen dit. Med råd och tips för en hållbar livsstil. 

Väkommen på provtur! 

Kontakta oss gärna på info@miljoutbildning.se


KOLLA IN FILMER FRÅN VÅRA KURSER:

EcoDriving teori

https://youtu.be/natsLqicrmg

EcoEducate Care

https://youtu.be/vmhoIa5DhyI


KOLLA IN NÅGON AV VÅRA DEMOS:

http://www.miljoutbildning.se


EcoEducate Basics finns även på engelska nu. 
Mer info om innehåll kolla hemsidan.

Vill du inte längre ha detta utskick, avregistrera dig nederst i brevet. 


Kontakt: info@miljoutbildning.se


facebookhomepage

Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.