Nyhetsbrev med senaste nytt. Problem att visa det? Se det i webbläsaren.

Välkommen till vårt nya nyhetsbrev om aktuella frågor inom hållbarhet!

Hej Höst! Välkommen vinter!

EcoEducate - för dej och framtiden hittar du på www.miljoutbildning.se

Är det klimatnödläge nu?

Klimatnödläge påkopplat i städerna – men var är de nationella politikerna?

 

Ja, det kan man fråga sig. De förbereder sig för nästa konferens att flyga till nästa konferens,och komma fram till samma sak? Att vi skjuter fram problemen lite till.. 

Allt medan världsstäderna i C40-gruppen deklarerade globalt klimatnödläge på senaste toppmötet här om veckan i Köpenhamn.

– Vi utlyser globalt klimatnödläge då alla rapporter pekar på att den globala uppvärmningen går mycket fortare och är mycket kraftfullare än tidigare, sa man där.

Men man undrar ju varför är det städer och inte länder som utlyser klimatnödläge?

Enligt stockholmspolitiker står städerna närmast medborgarna, som direkt märker om det inte är rent vatten i kranen, badförbud i sjön, eller om luftkvaliteten är undermålig. Städerna är betydligt snabbare i sin implementation av åtgärder, inte minst syns det på senaste klimattoppmötet på nationalstatsnivå där allt i princip skjutits på framtiden.

Som vanligt. Klart människor blir frustrerade.

 Under tiden så:

 https://www.nyteknik.se/miljo/luftfororeningar-dodar-400-000-europeer-per-ar-6975467

 


HURRA! Nu återvinner vi plasten!?

Nu blir det dyrt med plastpåsar i affärerna. Men plast är ett fantastiskt material som ger oss produkter som vi annars inte kunnat tillverka iaf inte billigt för alla att ta del av, se t ex på alla flygplan, bilar, mobiltelefoner, TV-apparater, all möjlig elektronik, förpackningar för livsmedel och andra saker, möbler m m. Listan kan göras lång.

Ett av de stora problemen är att den tillverkas till så låg kostnad att det har varit billigare att producera ny plast av olja och fossil gas än att samla in, återvinna det insamlade och utsorterade plastavfallet. Med enorm nedskräpning som följd. Men tänk bara tanken att den förbrukade plasten blir en dyrbar råvara som kan användas i nyproduktionen. Och incitament finns att samla in den. Vilken lycka för planeten!

Och vi hoppas på och håller tummarna och allt annat för att forskarna på Chalmers, som har utfört sina försök med kemisk återvinning via ångkrackning av plast på Chalmers kraftcentral i Göteborg, ska lyckas. Här har målet varit att få fram en effektiv process för att producera ny plast av prima kvalitet, av använd plast.

Återvinning av plast idag innebär i princip att man smälter om plasten till lägre och lägre kvalitet, innan den slutligen energiåtervinns. Men nu har lyckade försök visat att man kan omvandla 200 kg plastavfall i timmen till en fördelaktig gasblandning i 850 graders värme, som sedan återvinnas på molekylär nivå för att bli nya plastmaterial.

 

Måtte det lyckas! 

 

Kolla mer här:

https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Allt-plastskrap-kan-atervinnas-till-forstklassig-plast-genom-utvecklad-angkrackning.aspx

 


Har du flygskam? Nu kommer "hemmamester" och båtskam.

Har du koll på hur mycket din båt skitar ner?

Fritidsbåtarna är miljöbovar som alla andra, så den fina ”hemmamestern” i båten är kanske inte alls så miljö- och klimatsmart?

Nyligen visade en undersökning på att mängden motorbåtar med allt större motorer som saknar avgasrening medför att fritidsbåtar släpper ut stora mängder luft- och andra föroreningar. Det är till och med i paritet med utsläppen av växthusgaser från det svenska inrikesflyget.

Och det är inte slut där. Fritidsbåtars bottenfärger släpper ut betydande mängder giftiga ämnen, visar exempelvis sedimentundersökningar längs våra kuster. Chockerande är att halterna av tributyltenn (TBT) (giftigt, och idag förbjudet) överskrider gränsvärdet för god miljöstatus i 90 procent av alla undersökta områden. Störningarna i form av utsläpp av skilda slag ger stora störningar i exempelvis kusternas mest produktiva och värdefulla naturtyper, viktiga uppväxtmiljöer för fiskar och kräftdjur. Det är också i dessa känsliga områden som de flesta bryggor och småbåtshamnar är placerade.

Kolla vidare här:

http://www.havsmiljoinstitutet.se/publikationer/aktuellt/nyheterdetalj//unik-sammanstallning-over-fritidsbatars-miljopaverkan.cid1648230

 



Besök oss på http://www.miljoutbildning.se


EcoEducate - för dej och framtiden

Testa våra webbkurser! Gratis prova-på!


Vill ni också förstå sambanden lite bättre?

Vill du gå vidare i din hållbara utveckling. Lär dej mer! Som vanligt bjuder vi på en massa nyttiga länkar och rapporter som är rykande färska! Precis som i våra kursen om hållbarhet!

Dags att göra nåt? Skaffa mer kunskap och inhämta mer fakta. Hjälp till att hjälpa planeten.

Testa också vår grundkurs:
EcoEducate Basics. Miljö- och hållbarhets-utbildning på nätet.


Läs. Utbilda dig! Gör. Gör nu. Handla. Agera. Välj och välj bort. Det finns massor av hjälp att få. Och massor att göra och bra val att göra. Idag, i morgon, nästa vecka...Lev hållbarare! 



Redan klarat grundkurserna? Testa fortsättningarna:

Bygga en hållbar värld respektive kursen En hållbar livsstil och vägen dit. Med råd och tips för en hållbar livsstil. 

Väkommen på provtur! 

Kontakta oss gärna på info@miljoutbildning.se

 


KOLLA IN FILMER FRÅN VÅRA KURSER:

Från senaste uppdaterade kursen Bygga en hållbar värld: 

Planetens gränser: 

https://www.youtube.com/watch?v=n7uk9LD1QbA&feature=youtu.be


Klimatanpassning: 

https://www.youtube.com/watch?v=fCmVfDafTdc&feature=youtu.be


KOLLA IN NÅGON AV VÅRA DEMOS:

http://www.miljoutbildning.se


EcoEducate Basics finns även på engelska nu. 
Mer info om innehåll kolla hemsidan.

 

Vill du inte längre ha detta utskick, avregistrera dig nederst i brevet. 


Kort och gott från Sverige och omvärlden.

 

Slut på köttätandet i Stockholm?

 

Nu ska huvudstadens livsmedelsrelaterade klimatpåverkan minimeras. Tanken är att man ska mer än halvera mängden kött som serveras – men funkar det verkligen?

Planetary Health Diet heter den klimatsmarta satsningen som staden nu hakar på. Den är framtagen av den internationella forskarkommissionen Eat Lancet-kommissionen, och innebär en ny diet för både unga och gamla i Stockholms Stad. Principen är att framöver kommer man bara att få äta 16 kilo kött (genomsnitt i Sverige 50-55 kg) och 90 kilo mejeriprodukter per person och år.

Stockholms stads klimatsmarta satning, kallas ”Good Food Cities” för att maten i stadens verksamheter ska vara klimatsmart till år 2030.

Maten vi äter har en oerhört stor klimatpåverkan, och här måste vi göra vad vi kan för att begränsa den, menar stans företrädare. Större mängd vegetariskt och mindre matsvinn kommer minska vår klimat-belastning. Därtill ska man ha en minskning av matsvinnet. Hälften av svinnet ska bort till 2030. En stor uppgift i sin helhet.

 

Är du som alla andra? En vanemänniska?

 

Ja, det är i alla fall vad forskningen visar på att vi -de flesta-, faktiskt är. Vårt hållbarhetstänk är en sak, vad vi sedan faktiskt gör, –hur vi agerar-, är en annan. Men detta var väl knappast någon nyhet tänker ni?

Nej, det visste vi förmodligen redan -  alla som funderar kring hållbarhet överhuvudtaget.

Hur hållbart liv har man råd att ha, och vad får man offra?

Vårt agerande styrs i stor utsträckning av våra vanor, man köper det man är van vid, går till den butik, eller e-handel, vi brukar gå till eller som är mest tillgänglig på annat sätt.

 

Vilken är din egen bild av hållbarhet?

 

Det finns olika uppfattningar om hållbara produkter och vad de står för. Är de verkligen är bättre eller mer miljövänliga? Är den sortens mat mindre hållbar? Och är det alltid dyrare att handla hållbart och man avstår av den anledningen?

Hållbarhet innebär att vi måste göra olika val och fråga oss vad som är bäst för en hållbar utveckling, och om det medför för stora personliga kostnader och komplicerar det dagliga livet. Dessutom kan inte alla välja, då det är priset, som styr valet. Och ska man ändra beteenden så har man ingen chans mot extrapriser, det som får folk att gå in i butiken, trots att man vill göra skillnad, vara klimatkonsument, och därtill stödja svensk mat och lokala producenter.

 

Hej där konsument. Spelar du för gallerierna?

 

Vi blir mer och mer intresserade av att framstå som hållbara konsumenter, men vi är inte det i grunden.

Vilka kompromisser i vår levnadsstandard är vi beredda att göra? Vad får de kosta? Här är vi inte riktigt konsekventa, knappast någon av oss.

Vi behöver många knuffar i rätt riktning, och frågan är då hur?

För det handlar också om vilka kompromisser man vill göra, med sin levnadsstandard. De val vi gör som konsumenter aldrig är helt konsekventa.

Det måste exempelvis bli avsevärt lättare att göra och handla rätt. Prissättningen måste ändras, liksom att det alltid måste finnas klimatsmarta standard-alternativ, verkliga alternativ som folk kan kosta på sig.

Nu är det för billigt att ”göra och handla fel” för klimatet.

Kolla mer här:

https://www.forskning.se/2019/10/15/egen-darfor-handlar-vi-inte-hallbart-fastan-vi-kan/

 

 


Kontakt: info@miljoutbildning.se


facebooktwitteryoutubeinstagram

Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.